Borta bra men…

IMG_5364hemma bäst! säger man ju och det är verkligen sant. Vi har haft en underbar semester med mycket lärande om USA:s historia och det har varit så intressant att följa historien steg för steg, från att USA var en koloni till att höra hur det fungerar idag baserat på konstitutionen som den skrevs den där dagen…

Jag har varit hemma drygt en vecka och de första tre dagarna sov jag i princip hela dagar, det tog tid att ställa om till Sverige tid och jag var så trött. Det är en myt att man kommer hem från semestern utvilad vill jag säga! Vi har som vanligt varit så aktiva så att komma hem, det är vila för mig. Det som dock är bra med semester det är att jag får andra perspektiv på saker och ting, jag gör annat än att tänka logistik, förbättringar och ledarskap. Fast ledarskap har jag nog tänkt mycket på när man följer så stora ledare genom tiden och amerikanerna är verkligen stolta över sina ledare! USA är som alla vet mäktigt men när man fått se med egna ögon och följer historien bit för bit så blir jag i alla fall ännu mer imponerad av att ett sådant land kunnat hålla ihop och vilket ledarskap det måste ha krävt! Respekt!

Vi var på flera minnesmonoment för stupade soldater från olika krig och ett minnesmonoment i Washington DC för poliser från hela USA som dött i tjänst. Detta gav funderingar på livets frågor. Vi besökte världens största marina militärbas, Norfolk Naval base och slagskeppet USS Wisconsin som medverkade i Kwaitkriget. Det var jobbigt för min mor som mindes den dagen  – då lystes himlen över Bagdad!

Vi var på ett indian reservat, indianerna har otroligt fina citat och en ren tro om ni förstår vad jag menar. Vi besökte ett amish samhälle där de odlade och tillverkade allt de behövde.  De var inte så kameravänliga utom en ung kille som gärna poserade. Vi har vandrat och vi upplevde manhattan  – så olika miljöer!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi var på flera vatten- och lekparker.  En av de vattenrutschkanorna hette vanish point drop och var det mest nervösa jag gjort på länge. Jag tvekade en stund om jag verkligen skulle vilja åka när jag såg vad det handlade om. Det skulle innebära att jag skulle gå ner hela vägen längs den långa kön… Aldrig att jag skulle fega! När jag stod på min tur stängdes dörren igen för killen före mig i kön och när nedräkningen började så satte vakterna igång att slita i handtaget och skrika ”SOMETHING IS WRONG. YOU NEED TO GET OUT”. Snacka om panik!! Ni kan se i videon varför detta var så otroligt jobbigt, för mig i alla fall tror jag det handlade om att jag förlorade kontrollen då jag inte vet när jag kommer falla 30 m ner? Det var en otrolig känsla att åka denna kana men jag blev inte sugen på att åka igen…

Resan gick rätt smidigt med barnen, Ayla var dock mer nervös för flyg än vad Nascha var när hon var liten. Som ni ser på bilderna så var även mina föräldrar med oss på denna resa, vilket var en utmaning för mig. Jag och min far är antingen väldigt olika eller väldigt lika. Vilket fall som helst har vi väldigt olika politisk åsikt och väldigt mycket kulturella skillnader vilket präglar vår relation. Att jag klarade denna resa med honom är otroligt stärkande och inte minst glädjande! Och framför allt som han själv sa det så har han och min mor på äldre dagar fått bekräftelse att jag har valt rätt i mitt liv och de är glada och trygga i att jag har och kommer ha det bra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s