Det förvånar mig varje gång när jag hör att förändringsledare talar om att en förändring varit svår att genomföra. Vad hade man egentligen förväntat sig? allt allt ska gå till som om man halkade in i förbättringsläget på ett banan skal? Då hade vi förändringsledare inte behövts för då hade alla organisationer varit optimala.

När man anser att förändringsprocessen varit jobbigt eller svår så tror jag att man kämpat med att inte få reaktioner och det är en omöjlighet. Ett slöseri som vissa ledare lägger sin tid på istället för relevanta aktiviteter som går att göra medan människor reagerar. För visst är det inte bara en risk att människor kommer reagera? Det är ett faktum menar jag!

Och visst har de rätt till att reagera?!

Det finns många versioner på förändrings U:et men i stort är det samma tänk. En person som inte är ordentligt insatt i vad som händer när förändringar tar plats kommer reagera och flera att tillstånden i förändrings U:et kommer kännas igen. Hur djupt eller lång tid det tar att hantera ett tillstånd är väldigt individuellt och beror på hur förändringen påverkar personen.

forandringsprocessen1