Mitt folk blöder!

Igår landade jag hem från min semester, det kändes förfärligt att vara på semester medans slakten pågår i mitt hemland Kurdistan. Jag hade detta i mina tankar dygnet runt, jag försökte dock för barnens skull att lägga det åt sidan då och då. Varje kväll när barnen sov satt jag och min man på terrassen och funderade på varför detta händer, i en normal värld hade dessa personer likt oss antingen jobbat eller varit på semester. Inte flytt döden. Jag tänkte på mitt folk och undrade varför de inte var lika välsignade som mig?

10534585_10152200990661780_2841180203435167486_n

Det påminde mig självfallet om min familjs flykt och jag försökte jämföra men det går inte att jämföra. Vår fiende hette då Saddam Hussein. Han använde kemiska vapen. Idag vet vi inte vilka de är och varför de egentligen har detta hat… att upprätta ett kalifat är tydligen deras mål! Vilket århundrade befinner vi oss i? Vi kan inte skilja de ifrån massan om de inte öppet talar för IS, om de inte klär sig i svart och lyfter IS flaggan… bara det är skräckinjagande!

Mitt hjärta slits i bitar och jag gråter då jag inte kan hålla mig ifrån att se alla hemska uppladdade filmer… Jag tänker inte sprida terror filmer då dessa är outhärdliga, endast hjälpande filmer…

En av dessa varma kvällar på terrassen satt jag och tänkte på hur vi sov på taken i Kurdistan. Stora sängar där hela familjen fick plats, bäddades på kvällen och vi sov under stjärnhimmeln. Trots oroligheter försökte vi leva ett liv. Jag kommer ihåg flertalet gången när masskott hördes så fick vi snabbt krypa ner från taket för att inte dö av fallande skott. Under den tiden hade vi åtminstone ett hem… Nej det går inte att jämföra när man ser tusentals leriga, trött män, kvinnor och barn springa, gå eller krypa för livet…

10629575_10203934792122835_2740561956856005319_n

Jag har pratat med mina föräldrar som sedan flera månader befinner sig i Kurdistan… de visar inte på någon oro, de säger inte mycket… de är ju i ett av Kurdistans säkraste städer just nu. Men att de är mitt i det hela så nära kan inte vara lugnt om jag på avstånd känner denna smärta så känner de det tusen gånger mer. Men som vanligt så försöker alla kurder bara att leva sitt liv. Släkten där nere vill inte oroa oss som är i väst. De vet att vi försöker hjälpa på våra sätt…

Jag vet inte vad som är värst att se… föräldrar vars blick helt saknar hopp, föräldrar som inte ens har ork att bära sitt barn, barn som svälter trots de klarat sig från IS knivar… Alla filmer som IS publicerar stolt på hur de skär halsen av människor, en massa minoriteter men även korrespondenter för att skrämma väst… vad är värst? kanske alla supporters som kommer från våra samhällen! Precis våra samhällen för att stötta IS… vad är värst?

Nu är det dags för Sverige att göra samma sak som Storbritannien! De är trots allt mördare så hur kan beslutet vara svårt? Brittiska jihadister blir av med medborgarskap!

Det gör så ont i hjärtat, en smärta jag inte vet vad jag ska göra med! Det finns många sätt att hjälpa, Jag har valt att genom röda korset försöka samla in så mycket det bara går för att hjälpa mitt folk att klara denna kris likt många andra. Jag har valt att hjälpa våra kurdiska peshmarga (gerilla soldater) att göra slut på IS aktiviteter! Att sätta stopp för IS som tror sig kunna ta över hela världen. Hjälp mig att samla in, jag är tacksam för minsta lilla ni kan bistå med. Här kan ni donera till mitt folk som står för fri rätt att utöva sin religion och yttrande frihet. Kasewas Insamling!

Det finns många andra sätt till att hjälpa. Du kan köpa dig ett eller flera plagg på Peshmergaclothing.

Du kan gå på en stödgala den 26 augusti. Biljetter köpes HÄR.

Du kan även kontakta ett flertal personer som samlar kläder, skor, leksaker m.m. vill du veta vilka dessa är så hör av dig. Jag kan hjälpa dig med den kontakten.

Jag vill passa på att tacka Ikea för sin donation. The ikea foundation donates mattresses and blankets to syrian refugees in iraq.

2 comments

  1. Hej Kasewa, vilken stark och vacker artikel du skrivit om ditt folk. Jag känner med dig och önskar så innerligt att det kunde få en ände på allt detta krigande! kram Camilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s