Logistik

ByggLogistiken på Karolinska förr och nu

Det byggs mycket på Karolinska Solna och ni kan inte ha missat undgå verken den stora byggnaden eller alla kranar senaste åren. Idag när jag sitter och rensar bland mina dokument på datorn så hittade ett inte så bra taget foto men jag var ju bara tvungen att dela med mig om den. Jag tog fotot i förbifarten när jag var på väg till ett möte i ett av de k-märkta byggnaderna som tillhör Karolinska. Man skulle lätt kunna göra det stället till ett museum, där finns foton på alla direktörer och alla personligheter som på något sätt gjort något för sjukhuset. Det kan handla om diverse forskning eller donationer. Det finns även historiska tavlor där och ett foto som jag fastnade för var en bild på när man la grunden för sjukhuset 1930, första sjukhus byggnaden byggdes  1937.

Lite skillnad mot hur det går till nu när Nya Karolinska sjukhuset i Solna byggs.

”Karolinska sjukhuset grundläggs” 1930 och  NKS bygget 2015

karolinska 1930

Nya_Karolinska_Solna_2012-02-26b

PLAN-Konferensen 2015

Plan konferensen 2015Förra årets konferens blev en mycket lyckat koncept som var delat så att första dagen var fylld med alternativa studiebesök och workshops och andra dagen var en gemensam dag med flertalet föreläsningar! Vi fick mycket fina kommentarer och höga betyg så i år blir det samma koncept! Och vilket program vi har satt ihop för dig! Det är föreläsare från företag som Ikea, Volvo, Gartner m.m. och studiebesök bakom kulisserna där du får gå i verksamheterna för företag som AstraZeneca, ApoEx, JF Hillebrand m.fl

Lyssna till hur Scania arbetar i sin vardag och se hur Ericsson arbetar med lean i sin administrativa verksamhet. Varför inte gå en kort endagsutbildning via workshop i resurseffektiv planering, produktionslogistik, förbättringsarbete, förändringsledning, logistikmätning eller spela supply chain spel?

Har du kollat in programmet? om inte så gör det här. Och anmäl dig idag – platserna på studiebesöken är begränsade. Ser fram emot att ses på konferensen.

Växtvärk

växtvärk

Om du tänker dig en gymnasist – stark, snabb och flexibel. De kan göra mycket med sin kropp. Förställ dig då en vältränad och muskulös 160 cm lång gymnasist som går och lägger sig och vaknar till att vara 185 cm. Är denna gymnasist fortfarande en i världsklass gymnast?

Förmodligen inte.

Denne skulle säkert ha svårigheter att anpassa sig till den nya kroppen. Denne har förmodligen ont p.g.a. den onormala tillväxten. Växtvärk kan vi kalla det.

Och troligen är denne gymnasten mentalt traumatiserad av denna underliga händelse. Det kommer att ta tid att anpassa sig till den nya kroppen och utveckla sina styrkor.

Detta händer när ett företag växer snabbt. Personal blir stressade av nya ansikten i form av ny personal och nya samarbetspartners. Det som var lätt tidigare är svårare nu p.g.a. nya spelregler, nya behov m.m.

Vare sig det är en global tillväxt (utstretching) eller ett företagsförvärv inom landet så är den nya kulturen, språket som tillkommer av stor vikt att ta hand om och förstå. Tillit till nya partners måste utvecklas så att nödvändig informationsdelning sker smärtfritt. Med längre avstånd blir det större utmaningar att fånga upp behov och förebygga ”skador”. Att bevaka verksamheter och beteenden är också en utmaning som hör till.

Med alla dessa utmaningar och svårigheter blir den enda frågan – Varför störa ordinarie verksamhet och varför växa som företag?

Förutom att det faktiskt är roligt med att göra nya affärer enligt mig så finns det kända aspekter så som att det är strategiskt och man kan uppnår skalfördelar i form av lägre kostnader för personal, material m.m. Det kan även vara strategiskt att komma närmare kunden eller närmare leverantörer.

Kanske tycker ni att jämförelsen gymnasten och företagstillväxten var fånig men jag gillar den. Att växa för snabbt har konsekvenser och en egen läroprocess. Respektera det och allra viktigast – glöm inte det…

Supply Chain Management

Vet du vad som är viktigt i rollen som Supply Chain Manager? Och vad är målet med en bra supply chain? Du håller säkert med om att företag vill göra vinst och gärna konkurrera ut varandra. Om du väljer två konkurrerande företag, vilka som helst och analyserar dessa. Vem av dem har lägst kostnad? Vems produkt är av högre kvalitet? Vem erbjuder snabbare service, fler alternativ och är mer flexibla?

Det är precis det SCM handlar om – kostnad, kvalitet, ledtid och flexibilitet!SCM

Det finns två sorters chefer för en supply chain manager. Den som kräver produktivitet till låg kostnad och den som önskar kvalitet till låg pris.

Om fokus i din supply chain endast är att skära kostnader, ja då kommer det att skada företaget! Målet med en bra och modern suppy chain är att det ska bidra till företagets vinst, det ska definiera vad kunden önskar i termer av kostnad, kvalitet, ledtid och flexibilitet! En bra supply chain ska skapa värde och eliminera slöseri.

En supply chain manager ska vara utrustad för förändringar och stress. Viktiga frågor att som SC manager ställa sig är bl.a. vad har framtiden i sikte? Kräver kunder kortare ledtider? Vi vet att företagsledningar kräver effektivitet till så låg kostnad som möjligt! Och därför är nästa fråga en supply chain manager ska ställa sig själv. Är jag och min verksamhet redo för dessa förändringar?

Det är ett stort antal och stora beslut en supply chain manager ställs inför. Ett av dem är outsourcing!

Innan jag tar exemplet nedan fundera då vem som har (mer…)

Benchmarking vecka!

kasewaJust nu befinner jag mig i Köpenhamn för imorgon är det studiebesök på Bispebjergs sjukhus, efter en Skåne vecka fullspäckad med benchmarking föreläsningar, studiebesök, diskussioner m.m.

Men vad är benchmarking och är det något ni arbetar med? är det bra eller dåligt? För bara några månader sedan fick jag höra från en professor i logistik att enligt en studie han varit involverad i så har Benchmarking kommit upp som en bra metod att använda sig av men ändå var andelen företag som la ner tid på denna metod obefintlig. På 90-talet var det jätte vanligt att ägna sig åt benchmarking så var har viljan tagit vägen? För mig lät detta väldigt konstigt, alltså att benchmarking inte används i större utsträckning längre. Detta för att  min arbetsplats har ingått i ett benchmarking sammanhang i flera år, i början pga oss verksamhetsutvecklare som ordnade mindre benchmarking koncept men sedan fyra år är vi med i ett betydligt större benchmarking koncept som involverar 17 landsting och hela 48 sjukhus från norr till söder! Min roll som jag fick i år är att samordna Karolinskas del i programmet och vara ett stöd för våra processägare. Men främst att ta fram hur vi mer strukturerat ska använda oss av resultaten som programmet resulterar i för att vi inte ska mäta för mätandet skull!

Inom företagsutvecklingsarbetet används benchmarking för att beskriva hur företag lär av varandra genom att jR17ämföra och hämta idéer kring hur verksamheten kan utvecklas. Man behöver inte bara jämföra sig med dem i sin egen bransch, utan söker dem som är ”bäst i klassen” oavsett bransch. Benchmarking innebär att lära av varandra genom att jämföra och hämta idéer kring hur verksamheten eller specifika områden eller produkter kan utvecklas.

Två grundläggande principer inom Benchmarking är (mer…)

Lite småkär i Bärtill

bild 4

Igår var jag på studiebesök på Mälarsjukhuset. Inte bara för att träffa Bärtill, utan för att utvärdera vad han kan göra idag och vilka tjänster han erbjuder imorgon. Och hur kan vi använda honom på Karolinska?

Bärtill är en robot så som namnet antyder kan han bära gods från punkt A till B. Det gör han genom att öppna ”magen” och låta personal ställa in det som ska levereras. För att inte uppehålla personal kan Bärtill även ta sig till en låst box där personal lämnat in något som han själv tömmer.

Bärtill kan även dra vagnar, patientsängar och fungera även som en ledsagare för patienter och besökare att hitta rätt. Om en patient inte har ork att ta sig till kiosken kan pengar och inköpslista läggas i en låda i Bärtills mage så återvänder han med det önskade och eventuell växel. Det var ett kreativt möte där vi funderade och gav förslag på andra tjänster som Bärtill skulle kunna klara.

Vad tycker du om robotar i vården? Vilka förslag har du på hur vi kan använda Bärtill?

 

 

Sterilflödet

Ett av mina uppdrag som upptar min tid just nu är sterilflödet. Sterilflödet på Karolinska Solna hanterar idag transporter av smutsigt sterilgods från kund till Sterilcentral, samt rent sterilgods från Sterilcentral till kund. Hur beställning av transport av sterilgods initieras är olika för olika kunder. Vissa kunder har överenskomna fasta tider då transport sker, och vissa kunder kontaktar vid behov den ansvariga för sterilflödet via personsökare.

Manuel_vaskDagens arbetssätt medför att det för den som arbetar i sterilflödet är svårt att planera sitt arbete och att påverka sin arbetssituation, då man inte har kontroll över hur mycket beställningar som faktiskt kommer att inkomma under dagen. Det kan innebära att vissa dagar blir väldigt stressiga för medarbetarna i sterilflödet. En sådan arbetssituation kan innebära ökad risk för problem som kvalitetsbrister och felleveranser.

Jag har åkt runt på truck tillsammans med personal (som för övrigt är rätt kul) för att uppleva detta flöde och beskriva det jag ser och ge förslag på förbättringar. Jag kommer intervjua ett flertal personer som jobbar i detta flöde då de redan har en del förbättringsförlag själva. Och jag ska även se över vårt transportbeställningssystem för att eventuellt se till att beställning till detta flöde sker enligt rutiner som gäller alla. Personsökaren är för mig helt tabu 🙂

Jag har även beställt en Ipad så att jag kan göra en spagettikarta på detta flöde då jag upplevde det väldigt invecklat. Fortsättning följer…

Sjukhus Logistik

För att kunna sätta dig in i vad jag gör vill jag att du tänker dig själv vara en patient som stiger in på ett sjukhus.  På något sätt antingen tar du dig själv eller transporteras du till en avdelning. Vilka ser du? Vårdpersonal av olika slag… men hur fungerar detta hus utöver den vårdkompetens som du erfar och ser?

Vem var det som transporterade dig på patientsängen? Var du en av de 470 patienter som transporteras varje dag inom sjukhuset? Vem förser avdelningen med bädd textiler så att du ligger rent, vem förser dig med patientkläder? Textiler återanvänds efter tvätt och därav är det väldigt viktigt med omsättningshastigheten och att ständigt förbättra den till föStapler drmån för hela landstinget som har en och samma tvätterileverantör. Vagnar med smutstvätt, tomma vagnar från leverantör m.m. passerar ut från sjukhuset via varumottagningen. Även personalkläder måste ju någon förse sjukhuset med och alla paket och brev av olika slag? För att inte tala om alla mediciner och vårdartiklar… det är många flöden som ska fungera på sjukhuset. Både patientflöden och andra varor.

Varje månad hanterar vi ungefär 15 ton post och varje vecka 3000 paket. Ut från sjukhuset blir dessa till ca 40 olika fraktioner som ska hanteras på olika sätt… från olika slag av förpackningar, smittsamma prover till olika ”kroppsdelar” efter diverse behandlingar och operationer. I inköpsdatabasen finns det 947 beställande enheter vilket motsvarar 5 503 användare, vi har 2761 leverantörer och 70 000 artiklar registrerade. Viste du att Inköparna (mer…)

CityLogistik

Första gången jag kom i kontakt med citylogistik som begrepp var på en examinationsföreläsning på högskoletiden i Skövde. Citylogistik var så intressant koncept att jag aktivt sökte mig till det och fick det som mitt första jobb. Att som delprojektledare förbättra logistiken för Stockholms stad var en spännande och lärorik tid. Projektet hade ett bra syfte gällande minskning av buller, negativ miljöpåverkan, olyckor och sänkning av kostnader bl.a.

Att jag tar upp Citylogistiken så många år efter att jag lämnat det är för att det kommer alltid vara i mitt hjärta. Dels för att det var mitt första jobb och dels för att det resulterar i så bra resultat att jag är förundrad över att det inte startas överallt eller att det till och med läggs ner. Dock ser jag artiklar med jämna mellanrum här och där så citylogistik är alltid på tapeten. Längst ner ett foto på en artikel om Citylogistik i Göteborg som verkar gå bra!

Behovet av förbrukningsvaror ökar i städerna inte minst i takt med (mer…)

Boka in plan konferensen 2014!

Plan konferensen kommer bli riktigt bra nästa år. Jag är själv med i konferensens styrgrupp och gillar processen vi har tillsammans med projektledaren som jobbar ambitiöst med programmet. Genom konferensen kommer plan erbjuda lärande genom workshops och studiebesök i små grupper vilket är unikt för konferensen!  Detta anser vi vara  en möjlighet till en djupare förståelse och erfarenhetsutbyte baland medlemmar och andra gäster.

Det vi kan avslöja nu är att ni kommer få lyssna på föreläsare som professor Dag Näslund, Klas Arildsson Global Supply, Gambro (förvärvat av Baxter int.) samt Scania och många andra spännande talare. Dag 1 får du möjlighet att delta i ett studiebesök på bl a Scania eller gå på en workshop med Stig-Arne Mattsson eller högskoleprofessorerna Helena Forslund och Joakim Wikner.

Boka datumen in 8-9 april i Stockholm för 2014 års PLAN-konferens i kalendern redan nu – programmet i sin helhet kommer i januari! Mer kan ni läsa på http://www.plan.se

Glöm inte att Plan har en sida på LinkedIn, logga in där och nätverka med andra planare.

%d bloggare gillar detta: